hopplöshet

Jag har ätit min fryslåda med sorg idag, kommer han aldrig att komma tillbaka på riktigt, ska jag sitta fast med två andra spöken som ekar i mitt huvud? Jag kan ju alltid lyssna på h*n som inte är så farligt, men även denna har sina egenheter.

I morgon är det dags att ta sig upp till mottagningen igen, det kan inte vara så illa som det var sist jag var där, då fastnade jag mest hela tiden och var ledsen, vilket sjuksköterskan märkte. Känner mig lite som ett miffo när jag står där och verken kan röra mig eller få ur mig något alls. Är jag ett hopplöst fall?! Det undrar jag, för jag tror det mer och mer, har underliga drömmar som får mig att vakna med ett ryck……vad är det med att vara ”normal”? Hur känns det? Är det något som är värt att sträva efter??

Filed under Okategoriserat | Comment (0)

han kom, han gick

Det borde vara förbjudet att vara så här trött, fattar inte vad jag håller på med, har sovit som en stock denna natt, men fortfarande trött.  Har legat nu på morgonen i sängen och ”lyssnat” på radion, vet inte hur mycket jag varit med, men det är skönt i alla fall.

Han kom och vände igår kväll, precis när jag var på väg att somna, han berättade inte varför han var borta, sa bara att jag ska följa reglerna och sen somna jag, sen på morgonen var han borta igen. Hon är i alla fall glad över det, hon tycker inte om dom andra, tror hon skulle jubla om nummer tre försvann, eftersom att h*n hånar henne.

Idag kommer boendestöd och jag vet inte hur det ska gå, hur ska jag kunna välja rätt utan honom? Kommer jag att bli sjuk? Får väl handla samma sak som jag handlade när han var med och hoppas på att reglerna inte ändrat sig. Jag har ju lärt mig att följa honom och jag tänker i alla fall inte följa henne igen, det slutade bara illa sist.

Filed under Okategoriserat | Comment (0)