Nätverksmöte
Då har den här dagen också flugit förbi, började dagen med att vakna tidigt på morgonen, kände ångest och mådde illa, fick den där äckliga känslan av att man kommer att kräkas. Gick upp tog mig en Lergigan, som hjälper både mot ångest och illamående, vet folk som varit gravid som fått den mot just illamående, kanske inte samma dos som mig, men i alla fall, det hjälpte. Somna om, vakna av klockan, väntade på hemvården, gick ut med M och fick tillbaka känslan. Det som spökade var att jag kände mig stressad och helt spänd inför dagen, känner igen det så väl. Känslan att inte kunna säga till att man måste gå tidigare från sysselsättning, gå och vara spänd för att vänta på rätt tillfälle att säga den korta meningen ”Jag måste gå tidigare för jag ska på nätverksmöte”, jag kan inte säga det till vem som helst. Måste vara med handledare, inte hennes pappa, för honom har jag svårt att läsa av och prata med. Jag klarar av att få fram enstaka ord, känner mig hemsk som inte kan prata normalt med honom. Hon som har hundtrimmet är trevlig, hon får mig att känna mig rätt så normal och bjuder in mig på fikapauser, jag sitter med och tittar ner i bordet, men lyssnar på vad som sägs. Jag får vara med, även om jag inte är med i samtalen. Idag pratade dom om någon rasist…….förstod inte så mycket av de, för alla andra i rummet kände till han och hela familjen….kände mig lite utanför….?
Jaja, så var det nätverksmötet, handläggarna, bostöd, dietist, arbetskonsulent och hennes ”chef” var med, självklart var ju jag med i rummet också. Jag känner mig så liten när jag hör andra prata om mig, kan erkänna att jag känner mig mer som 15 år än 25 år. Jag tycker om mina animerade och tecknade serier, det är mycket lättare att räkna ut och förstå om karaktärerna är arga, ledsna, galna osv……
Om 2-3 veckor kommer jag att bli kallad till sjukhusets dietist igen, den gången ska bostöd med. Dietisten ska ta fram lite olika förslag på hur man ska och bör äta. Jag har lättare att fixa i ordning saker om det finns nedskrivet olika förslag, då är det bara att välja ett av dem. Sen ska bostöd kontakta habiliteringen för att få en tid där, då vi ska prata lite om hjälpmedel och få hjälp en klocka jag har, jag min klant har ju tappat bort instruktionen och den är nollställd efter ett batteribyte……det ska nog bli ordning på de här torpet också…..
När vi satt där inne på konferensrummet så kunde jag inte låta bli att bli förvånad över att alla dom här personerna satt där bara för att prata om mig, det slog mig att det finns personer som bryr sig om mig, utanför familjen kan jag tillägga.
Sen togs det upp lite saker jag inte vill nämna offentligt på den här bloggen, men bra kommer det nog att bli. Vi ska försöka att få ordning på mig, ett litet steg i taget bara…..
Filed under Okategoriserat | Comment (0)